|
Du käre lille snickerbo
Du käre lille snickerbo'
här kommer jag igen.
Nu är det bråttom, kan du tro,
nu är det klippt igen.
Snickerboa hopp
fallera
å snickerboa hopp fallerej
är bra att ha hopp fallera
för stackars meg -
hopp fallerej
Til snickerboa rönner jag,
när det är nåt jag gjort.
Men farshan löper också bra
fast inte lika fort.
Snickerboa hopp
fallera osv.
Det får bli slut
med mine hyss
har far min sagt i från.
Jag gjorde ett alldeles nyss
som visst tog knäcken på'n.
Snickerboa hopp
fallera
å snickerboa hopp fallerej
är bra att ha hopp fallera
för stackars meg -
hopp fallerej
Du käre lille snickerbo'
vad jag är glad åt dej !
Nu sitter jag i lugn å ro
å bare viler mej.
Snickerboa hopp
fallera
å snickerboa hopp fallerej
är bra å ha hopp fallera
För stakkars mej
Hopp fallerej
Hujedamej, sånt barn han var !
Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta
vad en gosse gjorde, det är nu längesen,
men nog lever minnet kvar i Smålands sköna dalar,
Katthult Lönneberga, det var den gossens hem,.
Hujedamej, sånt barn han var,
Ej värre tänkas kan,
Och Emil var det namn han bar,
Ja, Emil hette han.
Sing-dudel-dej-sing-dudel
dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Hör nu på, govänner, så ska jag för er berätta
vad vår Emil gjorde en dag i sköna maj.
Upp i Katthults flaggstång hissa han sin lille syster,
stod sen lugnt og såg henne hänga där på svaj.
Hujedamej, sånt barn han var,
fast Ida var rätt nöjd,
ty ingen annan svävat har
på denne höga höjd.
Sing-dudel-dej-sing-dudel
dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej
Nästa hyss han
gjorde var när han i grönsakssoppan
dök på huvet ner og sen satt där stenhårt
fast
uti mor sins soppskål, ty hans öron var för
stora,
så det blev att fara till doktorn det med hast.
Hujedamej, sånt barn han var,
tror inte också ni,
att den som blott en soppskål har
vill ej ha gossar i?
Refr:
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej.
Viljen I sen höra
så ska jag för er berätta
vad vår Emil gjorde en dag i körsbärsti'n.
Det var då han la sej full, och full blev också
grisen,
jojo, det var allt ett par sköna fyllesvin.
Hujedamej, sånt barn han var,
men som godtemplare
stod Emil redan nästa dag
och det var kärt att se.
Refr.
Sing-dudel-dej-sing-dudel dej
Sing-dudel-dudel-dej
Sing-dudel-dej-sing-dudel-dej
Hu-jeda-jeda-mej.
Och till sist,
govänner, så kan jag för er berätta
hur i trisseobda sin far han låste in.
Stackars far forsökte krypa ut igenom gluggen
Men blev fast och hang där, tills natten den bröt
in.
Hujedamej, sånt barn han var,
Den Emil som jag minns.
Nog är sånt illdåd mot en far
det grymmaste som finns.
Refr:
Hör du på, govänner,
inte kan jag ju berätta
alla hemska hyss som vår Emil tog sej för,
men i snickarboden fick han sitta alla dagar,
tänk på det, små barn, om ni denne visa hör.
Hujedamej, sånt barn han var,
i hele Småland fanns
ej nån så vild som Emil var
och ingen innan stans.
Refr.
Viljen I sen veta
vem som visan diktat haver ?
Det är pigan Lina som uti lust och kval
Tjänade hun Katthult uti sina ungar dagar,
Ack, vem kan väl räkna de flydda årens tal !
Hujedamej, sånt barn han var,
Men nu så är han man
Och vi i Lönneberga har
Ej bättre karl än han.
Refr.
Grisen gal i
granens topp
Opp och ner
ner och opp
grisen gal i granens topp
och en mus
i vårt hus
svär och tuggar snus.
Lammet skäller
Värper karameller,
Hunden jamar,
Lille grisen gal.
Opp och ner
ner och opp
grisen gal i granens topp
och vår ko,
må ni tro,
hin ska ut och ro.
Geten dansar,
Tuppen har fem svansar
Oxen kacklar,
Lille grisen gal.
Opp och ner
ner och opp
grisen gal i granens topp
och vår katt
han tror att
myssan är en hatt.
Hönan jagar
Räv i våra hagar,
Kossan gnäggar,
Lille grisen gal.
Opp och ner
ner och opp
grisen gal i granens topp
och vår stut
flyger ut.
Nu är visan slut.
|
